Vad är Gæðingakeppni?

”Gæðingakeppni”är den populäraste formen av Islandhästtävlingar på Island.
I de allra flesta fall är denna tävlingformen mycket mer spännande, och underhållande – än de vanligare oval- och rakbanegrenarna som finns runt om i världen.

Gæðingakeppni rids på ett friare sätt, med mer fokus på Spirit, Energi och Aktion – ungefär som på avelsvisningar. Till exempel galopp skall visas i ett mycket högt tempo, istället för samlat som i den ”vanliga” tävlingsformen.

Gæðingur, är ett isländskt ord för den perfekta islandshästen, en häst med mycket vilja, bra gångarter, bra lynne, bra form under ryttare, och grundtanken med denna tävlingsformen är att hitta just en Gæðingur.

Vilka hästar lämpar sig för Gæðingakeppni?

Pigga framåt hästar med stora steg och mycket sväv i gångarterna. Femgångare med mycket pass. Den här tävlingsformen är också utmärkt för hästar som inte tävlat så mycket tidigare. Kraven på precision är inte så stora. Det gör t ex inget om galoppfattningarna inte blir korrekta.

Gæðingakeppni passar sämre för hästar som inte har så rumsliga gångarter. Hästar som är mer tekniska och duktiga på fattningar och fina övergångar, men som kanske saknar det där lilla extra i utstrålningen och framåtbjudningen, passar bättre i sportklasserna.

Hur går det till?

Det är hästen som tävlar. Ryttaren är inte lika viktig. Det gäller att ryttaren kan visa fram hästens personliga starka egenskaper så bra som möjligt utan att själv märkas för mycket!

På Island tävlar varje häst för sin egen ridklubb. Den klubb som hästens ägare är medlem i. Ryttaren kan komma från vilken klubb som helst, men han eller hon måste rida i rätt kavaj, dvs ”hästens klubbfärg”.

Hästen måste vara minst fem år.

Oftast rider man en och en under uttagningen, men är det många tävlande kan man rida två och två eller till och med tre på banan samtidigt.

Det ska finnas tre eller fem domare.

Man rider på en oval ridbana, helst en 300 meter lång P-bana med förlängd raksträcka på ena långsidan. Ekipaget har tre varv på sig att visa alla gångarterna; fem i A-Flokk och fyra i B-Flokk. Det finns även barnklasser och två ungdomsklasser, yngre och äldre.

Alla gångarter ska visas minst ett halvt varv, dvs en långsida, för att man ska kunna få max-poäng.

Det är tillåtet att byta varv en gång. Man får rida gångarterna i den ordning man vill, det som passar hästen bäst. Dessutom får man visa mer av den gångart hästen är bäst i och mindre av den gångart den är sämst i.
- Har hästen jätteflott trav kan man t ex visa ett helt varv trav och sedan ett halvt varv av övriga gångarter.

Hästen bedöms på långsidorna. Vad som händer på kortsidorna bryr sig domarna inte om. Där får man göra misstag.
- Domarna ser till det som är bra på långsidorna. Det spelar ingen roll om det blir ett taktfel på en kortsida.

I A-Flokk visar man tölt, trav, skritt, galopp och flygande pass på den förlängda långsidans raksträcka.
I B-Flokk visar man kort tölt, trav, galopp, skritt och ökad tölt.

Bedömningen

Det som bedöms är gångarterna, form under ryttare och vilja.
Poängen för ”Form under ryttare” och ”Vilja”, väger dubbelt!

I Barnklassen bedöms ”Sits och inverkan” och detta väger dubbelt rent poängmässigt, jämfört med gångarter, form under ryttare och vilja.

I Ungdomsklasserna väger ”Sits och inverkan” tredubbelt!

Poängsystemet stämmer inte överens med poängen i sportklasserna.
Det liknar mer det system som man har vid avelsbedömningar för islandshästar:
9,5-10 = Perfekt, fantastiskt
9,0-9,5 = Näst intill perfekt
8,5-9,0= Mycket bra
8,0-8,5 =Bra
7,5-8,0 = Granska bra, medel
7,0-7,5 =Acceptabelt, sådär
6,5-7,0= Dåligt
6,0-6,5= Mycket dåligt
5,5-6,0= Extremt dåligt
5,0-5,5= Oacceptabelt, ej visat moment ( 0 poäng)

Domarnas uppgift är inte att leta fel. I första hand handlar det om att se det bästa hos hästen.
I sportklasserna tänker domarna annorlunda. Där handlar det om att upptäcka alla fel och missar som ryttare och häst gör och dra av för detta när man sätter poängen.

Riktiga topphästar kan nå upp till poängsummor som ligger strax över 9.
De går i ren takt, rätt tempon, de ser stiliga ut med sina mjuka, spänstiga schwungfulla tölt, sväv i trav och pass och kraftfulla rörelser i passen eller ökade tölten. De kan explodera av kraft och lugnt sakta ner i de snabba momenten. Hästarna är stolta och vackra och nöjda och ridningen oklanderlig.

Riktigt låga poäng får ekipaget när hästen visar sitt missnöje, går emot handen, visar ögonvitorna, går upp med nosen och skjuter ut underhalsen, slår med svansen eller klämmer in den mellan benen. De låga poängen gäller även hästar med stora taktproblem och som är så stela att rörelserna inte går igenom kroppen. De är inte nöjda, stolta eller harmoniska och ridningen är ful och grov och orättfärdig mot hästen.

Gångarterna

Väljer man att rida två långsidor i en och samma gångart, bedöms den bästa långsidan.

Galoppen: Det ska vara en tydlig ökning på långsidan, för att man ska få höga poäng. Man måste visa minst en långsida i galopp för att kunna få medel-poäng, 7,5 eller däröver.
Det gör inget om man rider vänster galopp i höger varv eller tvärtom!
Det får dock inte vara korsgalopp.

Skritt: Man måste visa minst en halv långsida för att få medel-poäng, 7,5.
Ökad tölt: Måste vara över mellantempo för att man ska få medel-poäng 7,5 eller däröver.

I A-Flokk får man rida i valfritt tempo i tölten, kort, mellan eller ökad tölt.

I B-Flokk ska man visa både kort tölt och ökad tölt. Skillnaden ska vara stor. De som rider för fort när de visar kort tölt får poängavdrag. Hur flott det än är får de max 7,5 om de rider för snabbt i detta moment. Tempot i kort tölt ska inte vara högre än att man skulle kunna klara att rida en volt som är åtta meter i diameter.

I ökad tölt ska hästen klara minst en långsida i mellantempo för att få 7,5 poäng. Siktar man på högre poäng måste hästen klara att gå ännu fortare i tölt.

Hästen läggs i tölt från galopp. Läggningen ska vara harmonisk, liksom nedtagning till annan gångart och avsaktning. Inget ryck och slit.
Hästar som går i fyrtaktig pass (dvs snabb tölt) ska ha 5 poäng för passen.
Låter man hästen rusa in i passen från t ex tölt kan man aldrig få mer än 8,6 poäng för passen.

Finaler

Femton hästar i varje tävlingsklass går till final. De sju som har den högsta uttagningspoängen tävlar i A-final. De övriga åtta tävlar i B-final. B-finalen rids alltid först. Den som vinner B-finalen får vara med och tävla i A-finalen.
I varje finalomgång befinner sig alla ekipage på banan samtidigt. Domarna styr hur man rider så att hästarna inte kolliderar.

Vid finalen sätter domarna inte vanliga poäng. Istället ger de varje ekipage en placering: 1,2, 3 osv. Man ska alltså få så få poäng som möjligt.

Utrustning och Regler

Tävlingsklädseln ska vara prydlig.

Helst ridkavaj, väst eller snygg ridjacka, ridbyxor och stövlar eller ridboots(jodphurs).
Ryttaren ska ha hjälm och den ska vara knäppt/spänd under hakan. Tappar man hjälmen blir man diskvalificerad.
Man får inte ha något spö.
Man får rida i vanlig sadel eller bomlös.
Man får bara rida på tränsbett (två- eller tredelat), traditionell isländsk stång eller amerikanskt halvstångbett utan kedja, kombinerat med engelsk nosgrimma, ej remont- eller bygelnosgrimma. Man får ej rida på rakt oledat bett.
Boots och eventuella senskydd, får tillsammans väga max 250 gram per ben.
Hästen får vara skodd med max 10 mm tjocka skor. Vill man rida med sulor plus silikon eller hampa får skorna endast vara 8 mm tjocka. Skorna får ha max tre tåkappor vardera.
Hovkontroller hålls efter tävlingen.
Blir läder-bootsen för tunga på grund av våt bana blir hästen diskvalificerad.

Diskvalificerad blir man även om hästen har en eller flera hovar utanför banan,
om häst eller ryttare faller,
om man har otillåten utrustning,
vid grov ridning, t ex tygeltag som gör att hästen blöder i mungiporna (domarna visar rött kort som betyder uteslutning eller gult kort som betyder varning).
Om ryttaren glömmer att hälsa på domarna innan programmet börjar och säga adjö när man är klar med programmet.
Om ryttaren ej börjar eller slutar på kortsidorna eller
om hästen visar upprepad olydnad, stannar, backar eller slår mycket med svansen.