Nu vet jag nog vad som hände på SM

2013-08-30
13:35:34
Nu har jag nog med ganska stor sannorlikhet en förklaring till vad som plötsligt hände med Vallen på SM. Vallen är också heltokigt skodd visade det sig idag, det kan inte vara lätt att röra sig i balans med hovar som är mkt högre på utsidan än insidan. Första gången så skodde hovslagaren på en annan duktig hovslagares skoning och jag bad honom att inte ändra för mkt eftersom han gick väldigt bra på den (som jag bytte från på grund av att den höll till ganska långt bort och det var bökigt att åka dit) andra gången skodde han max en vecka innan SM. Det kan vara förklaringen till att han varit så fin hela säsongen och plötsligt går helkonstigt precis innan och under SM, för det är väldigt märkligt att han går stadigt på 6-7 på tölt och 5.5-6.5 för trav hela säsongen och sen på SM går han plötsligt för 4.5. Krás skor satt också snett och Frökk var helt galet skodd på ena framhoven där ena trakten var högre än den andra och skon var helt vriden. Skönt att jag nu hittat en nogrann och utbildad hovslagare som vet vad den gör och tur att jag gick avelskurs med Frökk så att hovarna kollades ordentligt vid exteriörbedömningen. Jag skäms över att jag inte kollat nogrannare själv, men man litar ju på att en hovslagare an det där. Han borde betala tillbaka för alla galna skoningar han har gjort  När jag frågade om han hade utbildning sa han bara att han skott i 40 år. Jaja vi kommer tillbaka till våren igen  Nu ska han få vila ett tag till sen ska jag kolla tänderna igen innan jag sätter bett i munnen och sen tänkte jag faktiskt köra in honom, Jag tror att körning är en jätte bra omväxling i träningen och ett bra sätt att motionera honom utan att han behöver ha ryttare på ryggen, sen håller vi igång med körning ett tag innan vi börjar rida som vanligt igen till vintern. Saknar min fina Vallegubbe <3 men jag tror att det är bra att dom får ledigt ordentligt och vila upp sig samt läka ut eventuella småskador vissa perioder när man kommit upp i så pass hög nivå. Jag tror att det blir jobbigt för dom att tränas på den nivån året om så en ordentlig vila och sen lugn träning ett tag för att sedan komma tillbaka och prestera på topp igen till våren tror jag är ett bra upplägg faktiskt.
 
 
Vad tror ni kommer Vallen gilla att springa framför vagnen? :)
 

Gæðingakeppni

2013-08-29
14:34:00
På söndag ska jag och tinni iväg på kurs och testa på Gæðingakeppni, ska bli oerhört roligt och spännande! Dock lär jag ju få rida jävel (ursäkta ordspråket) då tinni inte riktigt förstått än att han FÅR springa på med ryttare på. Men jag tror detta kommer bli jätte kul och bra för honom, då lär han ju förstå att de är ok att skippa den lugna och få leka lite vild på banan ;)
 
Nu har jag inte nån jätte koll på Gæðingakeppni så blev sååå glad när jag hittade denna texten på isbitarna.se
 

Vad är Gæðingakeppni?

”Gæðingakeppni”är den populäraste formen av Islandhästtävlingar på Island.
I de allra flesta fall är denna tävlingformen mycket mer spännande, och underhållande – än de vanligare oval- och rakbanegrenarna som finns runt om i världen.

Gæðingakeppni rids på ett friare sätt, med mer fokus på Spirit, Energi och Aktion – ungefär som på avelsvisningar. Till exempel galopp skall visas i ett mycket högt tempo, istället för samlat som i den ”vanliga” tävlingsformen.

Gæðingur, är ett isländskt ord för den perfekta islandshästen, en häst med mycket vilja, bra gångarter, bra lynne, bra form under ryttare, och grundtanken med denna tävlingsformen är att hitta just en Gæðingur.

Vilka hästar lämpar sig för Gæðingakeppni?

Pigga framåt hästar med stora steg och mycket sväv i gångarterna. Femgångare med mycket pass. Den här tävlingsformen är också utmärkt för hästar som inte tävlat så mycket tidigare. Kraven på precision är inte så stora. Det gör t ex inget om galoppfattningarna inte blir korrekta.

Gæðingakeppni passar sämre för hästar som inte har så rumsliga gångarter. Hästar som är mer tekniska och duktiga på fattningar och fina övergångar, men som kanske saknar det där lilla extra i utstrålningen och framåtbjudningen, passar bättre i sportklasserna.

Hur går det till?

Det är hästen som tävlar. Ryttaren är inte lika viktig. Det gäller att ryttaren kan visa fram hästens personliga starka egenskaper så bra som möjligt utan att själv märkas för mycket!

På Island tävlar varje häst för sin egen ridklubb. Den klubb som hästens ägare är medlem i. Ryttaren kan komma från vilken klubb som helst, men han eller hon måste rida i rätt kavaj, dvs ”hästens klubbfärg”.

Hästen måste vara minst fem år.

Oftast rider man en och en under uttagningen, men är det många tävlande kan man rida två och två eller till och med tre på banan samtidigt.

Det ska finnas tre eller fem domare.

Man rider på en oval ridbana, helst en 300 meter lång P-bana med förlängd raksträcka på ena långsidan. Ekipaget har tre varv på sig att visa alla gångarterna; fem i A-Flokk och fyra i B-Flokk. Det finns även barnklasser och två ungdomsklasser, yngre och äldre.

Alla gångarter ska visas minst ett halvt varv, dvs en långsida, för att man ska kunna få max-poäng.

Det är tillåtet att byta varv en gång. Man får rida gångarterna i den ordning man vill, det som passar hästen bäst. Dessutom får man visa mer av den gångart hästen är bäst i och mindre av den gångart den är sämst i.
- Har hästen jätteflott trav kan man t ex visa ett helt varv trav och sedan ett halvt varv av övriga gångarter.

Hästen bedöms på långsidorna. Vad som händer på kortsidorna bryr sig domarna inte om. Där får man göra misstag.
- Domarna ser till det som är bra på långsidorna. Det spelar ingen roll om det blir ett taktfel på en kortsida.

I A-Flokk visar man tölt, trav, skritt, galopp och flygande pass på den förlängda långsidans raksträcka.
I B-Flokk visar man kort tölt, trav, galopp, skritt och ökad tölt.

Bedömningen

Det som bedöms är gångarterna, form under ryttare och vilja.
Poängen för ”Form under ryttare” och ”Vilja”, väger dubbelt!

I Barnklassen bedöms ”Sits och inverkan” och detta väger dubbelt rent poängmässigt, jämfört med gångarter, form under ryttare och vilja.

I Ungdomsklasserna väger ”Sits och inverkan” tredubbelt!

Poängsystemet stämmer inte överens med poängen i sportklasserna.
Det liknar mer det system som man har vid avelsbedömningar för islandshästar:
9,5-10 = Perfekt, fantastiskt
9,0-9,5 = Näst intill perfekt
8,5-9,0= Mycket bra
8,0-8,5 =Bra
7,5-8,0 = Granska bra, medel
7,0-7,5 =Acceptabelt, sådär
6,5-7,0= Dåligt
6,0-6,5= Mycket dåligt
5,5-6,0= Extremt dåligt
5,0-5,5= Oacceptabelt, ej visat moment ( 0 poäng)

Domarnas uppgift är inte att leta fel. I första hand handlar det om att se det bästa hos hästen.
I sportklasserna tänker domarna annorlunda. Där handlar det om att upptäcka alla fel och missar som ryttare och häst gör och dra av för detta när man sätter poängen.

Riktiga topphästar kan nå upp till poängsummor som ligger strax över 9.
De går i ren takt, rätt tempon, de ser stiliga ut med sina mjuka, spänstiga schwungfulla tölt, sväv i trav och pass och kraftfulla rörelser i passen eller ökade tölten. De kan explodera av kraft och lugnt sakta ner i de snabba momenten. Hästarna är stolta och vackra och nöjda och ridningen oklanderlig.

Riktigt låga poäng får ekipaget när hästen visar sitt missnöje, går emot handen, visar ögonvitorna, går upp med nosen och skjuter ut underhalsen, slår med svansen eller klämmer in den mellan benen. De låga poängen gäller även hästar med stora taktproblem och som är så stela att rörelserna inte går igenom kroppen. De är inte nöjda, stolta eller harmoniska och ridningen är ful och grov och orättfärdig mot hästen.

Gångarterna

Väljer man att rida två långsidor i en och samma gångart, bedöms den bästa långsidan.

Galoppen: Det ska vara en tydlig ökning på långsidan, för att man ska få höga poäng. Man måste visa minst en långsida i galopp för att kunna få medel-poäng, 7,5 eller däröver.
Det gör inget om man rider vänster galopp i höger varv eller tvärtom!
Det får dock inte vara korsgalopp.

Skritt: Man måste visa minst en halv långsida för att få medel-poäng, 7,5.
Ökad tölt: Måste vara över mellantempo för att man ska få medel-poäng 7,5 eller däröver.

I A-Flokk får man rida i valfritt tempo i tölten, kort, mellan eller ökad tölt.

I B-Flokk ska man visa både kort tölt och ökad tölt. Skillnaden ska vara stor. De som rider för fort när de visar kort tölt får poängavdrag. Hur flott det än är får de max 7,5 om de rider för snabbt i detta moment. Tempot i kort tölt ska inte vara högre än att man skulle kunna klara att rida en volt som är åtta meter i diameter.

I ökad tölt ska hästen klara minst en långsida i mellantempo för att få 7,5 poäng. Siktar man på högre poäng måste hästen klara att gå ännu fortare i tölt.

Hästen läggs i tölt från galopp. Läggningen ska vara harmonisk, liksom nedtagning till annan gångart och avsaktning. Inget ryck och slit.
Hästar som går i fyrtaktig pass (dvs snabb tölt) ska ha 5 poäng för passen.
Låter man hästen rusa in i passen från t ex tölt kan man aldrig få mer än 8,6 poäng för passen.

Finaler

Femton hästar i varje tävlingsklass går till final. De sju som har den högsta uttagningspoängen tävlar i A-final. De övriga åtta tävlar i B-final. B-finalen rids alltid först. Den som vinner B-finalen får vara med och tävla i A-finalen.
I varje finalomgång befinner sig alla ekipage på banan samtidigt. Domarna styr hur man rider så att hästarna inte kolliderar.

Vid finalen sätter domarna inte vanliga poäng. Istället ger de varje ekipage en placering: 1,2, 3 osv. Man ska alltså få så få poäng som möjligt.

Utrustning och Regler

Tävlingsklädseln ska vara prydlig.

Helst ridkavaj, väst eller snygg ridjacka, ridbyxor och stövlar eller ridboots(jodphurs).
Ryttaren ska ha hjälm och den ska vara knäppt/spänd under hakan. Tappar man hjälmen blir man diskvalificerad.
Man får inte ha något spö.
Man får rida i vanlig sadel eller bomlös.
Man får bara rida på tränsbett (två- eller tredelat), traditionell isländsk stång eller amerikanskt halvstångbett utan kedja, kombinerat med engelsk nosgrimma, ej remont- eller bygelnosgrimma. Man får ej rida på rakt oledat bett.
Boots och eventuella senskydd, får tillsammans väga max 250 gram per ben.
Hästen får vara skodd med max 10 mm tjocka skor. Vill man rida med sulor plus silikon eller hampa får skorna endast vara 8 mm tjocka. Skorna får ha max tre tåkappor vardera.
Hovkontroller hålls efter tävlingen.
Blir läder-bootsen för tunga på grund av våt bana blir hästen diskvalificerad.

Diskvalificerad blir man även om hästen har en eller flera hovar utanför banan,
om häst eller ryttare faller,
om man har otillåten utrustning,
vid grov ridning, t ex tygeltag som gör att hästen blöder i mungiporna (domarna visar rött kort som betyder uteslutning eller gult kort som betyder varning).
Om ryttaren glömmer att hälsa på domarna innan programmet börjar och säga adjö när man är klar med programmet.
Om ryttaren ej börjar eller slutar på kortsidorna eller
om hästen visar upprepad olydnad, stannar, backar eller slår mycket med svansen.

ONE THOUGHT ON “GÆÐINGAKEPPNI

 
Detta blir en ny och rolig erfarenhet för min och Tinnis del :)
 
 

Måste rida på två bett?!

2013-08-29
08:30:00
Jag har faktiskt funderat kring en sak när jag satt och såg på EM hoppning och dressyr. Kommentatorn sa i den klassen så måste man rida på kandarstång, samt bridongbett. Även sporrar. Alltså ?! det låter ju helsjukt i mina öron.
 
Borde man inte uppmuntra till att hästarna ska kunna gå i samma form, med samma känsliga hjälper på ett tränsbett? Jag skulle bli mer inponerad om jag fick de det. Jag skulle aldrig stoppa in tvåbett i någon av mina hästars munnar. Det skulle aldrig komma på frågan !! Sen att man måste rida med sporrar? Konstiga regler enligt mig. 
 
Ja blir glad över att se på våra tävlingar, flotta väldrdna hästar som svarar snabbt på endast tränsbett. Att de faktiskt klarar av att gå i en högsamlingsgrad på endast tränsbett. Det tycker jag man ska efterstäva att kunna rida på tränsbett. 
 
Snor en bild på Elinor och bästa Valle, som visar att allt går även på tränsbett !!
 
 

RSS 2.0